Till barnomsorgens, skolans och undervisningens historia
*
En hundraårig historia
Bilden: Annedalsskolan. Barnen i bänkraderna. (Efter Ambrosius. 1914)
Att följa småbarnsskolorna under hundra år ger oanade insikter på alltifrån utbildnings- och undervisningsområdet under lång tid till hur såväl skola som barnomsorg vuxit fram, formats och utvecklats.
Hur en kamp mellan bildning och disciplin förts ifråga om skolans syfte.
Hur kvinnohistorien på utbildningsarenan tagit form
m m
Beröringarna med andra utbildnings- och undervisnings-historiska områden är många i denna historia … också utanför landets gränser.
Följ småbarnsskolans sekellånga
historia studerad med fokus på förändring av den inre pedagogiska verksamheten från 1833 till långt in på 1900-talet.
Läs avhandlingen i originalupplaga med mängder av uppgifter och detaljer.
En avhandling om vilken det sagts att den är “mycket intressant och lärorik” och att “man får mycket kunskap om pedagogik”.
Avhandlingen finns att köpa för 90 kronor + porto: Sänd ett mail till britten.ekstrand@gmail.com med ett meddelande om din önskan om boken och till vilken adress den skall skickas. Sätt samtidigt in 168 SEK (90 SEK + porto och emballage 78 SEK) på bankgiro 5553-5637 (Persefone Pedagogikbyrå) med tydlig avsändare.
Bilden visar en lekställning (Forsell, 1841, s 21)
Småbarnsskolorna i Sverige
kom till stånd på 1830-talet. Urbaniseringen hade börjat och i de större städerna oroade sig bourgeoisin alltmer över hur barn sprang vind för våg på gatorna, kastade ägg på landåerna på väg till slottets större fester och fångades upp av …ja…de flesta har väl hört eller läst om Oliver Twist. Det var i detta skede småbarnsskolorna startades av de välbärgade i samhället. Det var inte tal om att bilda eller ge de små barnen alltför mycket kunskap "som kunde vara skadligt för dem och för samhällets stabilitet”, som man sa, men den nya generationen måste disciplineras. Den gryende industrialismen behövde arbetare.
Småbarnsskolorna förändrades ganska snart mot att ta emot lite äldre barn och bli ersättningsskolor för de folkskolor som inte byggdes i den utsträckning det var tänkt efter folkskolereformen 1842.
Småbarnsskolornas verksamhet påverkades än en gång längre fram i tid av omgivande faktorer i samhället, när en kamp från folkskollärarnas håll fördes om vilka som hade rätt att undervisa i läsning. Samtidigt växte barnkrubbor fram med fokus på hygien och förvaring och snart också barnträdgårdarna med en helt ny pedagogik för de mindre barnen i Fröbelsk anda. Småbarnsskolornas inre förändring i olika riktningar och i olika städer är minst sagt spännande.
Allt detta är kartlagt genom arkivstudier; journaler, protokoll dagböcker m m. Småbarnsskolornas hundraåriga historia i Sverige har följts genom arkivmaterial på landets stadsarkiv, landsarkiv et cetera. Hur barnens åldrar i inskrivningsböcker förändrades, hur uppgifter om de anställda kvinnornas bakgrund och utbildning skiftade. Liksom hur det inre arbetet i småbarnsskolan svängt har varit möjligt att utläsa genom arkivmaterial.
Småbarnsskolorna som uppstod runt om i världen har alla sin förebild i “infant schools” i Storbritannien. Utblickar internationellt har också gjorts och beskrivs i avhandlingen. En högst intressant notering är att det inte var Robert Owens radikala Infant schools och fantastiska anläggning i New Lanark som stod som förebild (vilket är en villfarelse man ofta möter i texter som tangerar området). Robert Owen och den verksamhet som bedrevs på New Lanark var långt före sin tid i pedagogik, samhällssyn och människosyn. Det var en helt annan variant i Samuel Wilderspins tappning med mekanisk inlärning och disciplinering som fick spridning i Europa, men också längre bort än så.
Om detta och mycket mer kan man läsa i avhandlingen!
Bilden visar ett Aritmethikon (Forsell, 1841, s 23)